Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan Alkenäs discusses the advantages and disadvantages of using Musical improvisation as a pedagogical method in school education.

The thesis contains mainly personal experiences relating to classical piano improvisation, based on the CD record Härlig är jorden, Piano improvisations in Various Classical Styles. Sex classics: Mozart, Stravinsky, Bartók, Chopin, Debussy and Liszt play the main roles in that record.The idea is (apart from aiming at stimulationg the styles as faithfully as possible) to look at the various classical styles as different musical rooms created by the composers for us to enter and use. It is also a personal pedagogical goal to structure my ideas, including formulating the strongest possible requirements on the quality of my improvisations. A leading theme manifesting itself in different quises (depending on the style used) is not only a means for improving quality further. The audience has shown a great interest in this form.

Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollärare använder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollärare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar på att fiollärarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de använder sig improvisation i sin undervisning..

Title: Teaching improvisation in different musical genres My curiosity for teaching improvisation in different genres emerged when I started playing with musicians who had another musical background than my own. I wanted to acquire a better understanding of what improvisation means to them and how improvisation is taught in their genre. The aim of this study is to gain insight into four pedagogues' methods of teaching improvisation. The four pedagogues represent the genres of jazz, blues, organ music and folk music. I chose these four genres for two reasons.

As a vocalist, Casey Moir wants more than to just express what is written on the page or that which the harmony allows. She wants to discover every aspect of her voice to see how she can express her musicality on a deeper, more personal level. Some of the questions that helped Casey start her journey are: Why is musical expression so important to her? Why improvise freely? What sounds can her voice make? Can she utilise these sounds in her music and how?.

This essay in musicology is combined with a CD-recording of piano improvisations. Its purpose is, on the one hand, to examine some of the ideas permeating piano improvisation during the first part of the nineteenth century, and, on the other, to find ways to apply these nineteenth century ideas of improvising to modern piano playing. The artistic part of the work is as important as the theoretical, and the two strands are supporting and reinforcing each other.The first section of the text focuses on preluding ? that is, a genre of improvisation. The second section investigates some aspects of the improvising of Franz Liszt ? that is, different types of improvisation as practised by an important nineteenth century musician.

Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.

Studien syftar till att få djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ?improvisation? och ?fri improvisation? och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation.Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras användande av tillägnade färdigheter.

Uppsatsen handlar om fo?rekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning pa? kultur- och musikskolor. Jag avsa?g underso?ka hur instrumentalla?rare beskriver sin undervisning, i vilken utstra?ckning de anva?nder improvisation pa? lektionerna, genom att la?ta ett urval av la?rare svara pa? fra?gor i en enka?t. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianobo?cker som riktar sig till unga nybo?rjare.

Title: Improvisation ? a pedagogical perspective. This investigation studies how church musicians and pianists describe the use of improvisation in their teaching. The research questions focus on the relationship between improvisation and interpretation, the aim how to use improvisation and how this could be realized. To get the answer of these questions, I have interviewed two organists and two pianists, all excellent in their profession.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera danslärare och danspedagogers uppfattningar kring begreppen improvisation, dansteknik och lärande inom dans i grundskolan. Dessa begrepp är på förhand skapade och används i dansundervisning, analys och tydliggörande av dessa begrepp är studiens syfte. Bakgrunden förankrar begreppen improvisation, dansteknik och lärande med litteratur och forskning om dansundervisning i skolan. Vidare presenteras styrdokumenten, Lpo 94 samt konceptet ?Dans i skolan?.

Syftet med denna studie är att analysera mitt eget improviserande och att reflektera kring mitt förhållningssätt till improvisation. I denna studie har jag utgått ifrån några av Warne Marshs kompositioner och improvisationer. Dessa har jag analyserat för att försöka ta reda på hur Marsh praktiskt gör när han improviserar samt hur hans inställning och syn på improvisation påverkar musiken. Utifrån detta har jag sedan knutit an till mitt eget musicerande..

This essay is an attempt to scrutinize dance improvisation in terms of Aristotle?s concept of the practical knowledge phronesis. By remembering and reflecting upon lessons and my own practical knowledge and experience as a teacher in the subject of dance improvisation, I want to examine the ability to improvise as the dance students´ phronesis. Awareness, spontaneity and intuition are vital elements for the comprehension of phronesis and even represented in the basis training in dance improvisation. During the contemplation I have used philosophical books and texts mainly about practical knowledge, intuition and reflection..

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fri improvisation fungerar i gruppsångundervisning. Fokus låg på eventuella förändringar inom tre områden: synsätt på musik/musicerande, initiativförmåga samt uttrycksförmåga. Studien innebar observation av en sånggrupp som utövade fri improvisation under fyra tillfällen. Jag agerade både sångpedagog och observatör. Gruppen hade en sångpedagog sedan tidigare som parallellt med min studie undervisade och observerade dem.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som pedagoger har som grund vid undervisning i fri improvisation, samt vilka tankegångar som ligger bakom undervisningsmetoderna. Genom tre intervjuer med verksamma musiker och pedagoger inom fri improvisation, så fann jag att de tankegångar som ligger bakom metoderna är till en stor del kopplade till den definition av fri improvisation som de intervjuade har. Metoderna som används inom fri improvisations-undervisning är många och varierade men huvudsakligen baserade på att eleven, dels skall bygga upp ett förråd av konventionella och icke konventionella speltekniker. Samt att eleven skall öva upp sin reaktionsförmåga och associativa sida, som används på det som sker i nuet. Detta är en paradox mot den erfarenhet som eleven har i sitt material/kunskapsstoff, vilket den bör bli medveten om genom reflekterande och ifrågasättande av det den gör..